- USA rankas nu på 27: e plats i världen för sina hälso- och utbildningsnivåer, enligt en ny studie .
- Detta representerar en betydande nedgång från 1990, då den rankades som sjätte.
- Nationen har sett en markant minskning av utbildningsnivån – delvis resultatet av minskade och dåligt fördelade medel för elementära och gymnasier.
- Genom att förbättra sin utbildning och vårdpolitik kunde USA se snabbare ekonomisk tillväxt.
USA: s investeringar i hälso- och sjukvård och utbildning har inte förändrats mycket under de senaste tre decennierna – och det sätter landet långt efter sina kamrater, enligt en ny studie från Institute for Health Metrics and Evaluation (IHME) vid University of Washington.
Efter rankade länder baserat på deras utbildningsnivå och hälsa, fann studien att USA rankade 27: e i världen på dessa mått från och med 2016, bakom en rad topprankade nordiska länder, inklusive Finland, Island, Danmark och Nederländerna.
Detta är inte så förvånande, med tanke på att vårdtjänster i dessa länder är universella och offentligt finansierade. USA är däremot en av få utvecklade länder som saknar universell hälso- och sjukvård, enligt The Atlantic.
När det gäller utbildning går nationen ännu sämre. De senaste resultaten från Pew Research Center har USA på 38: e plats av 71 länder när det gäller matematiska poäng och 24: e plats när det gäller vetenskap.
Kanske är den största överraskningen av studien hur långt USA har fallit på rankingen. 1990 rankade USA sjätte i världen för sina utbildnings- och hälsanivåer – 21 platser före det nu.
Så, vad hände under de senaste 30 åren?
En möjlig förklaring är nedgången i USA: s utgifter för grundskoleutbildning, vilket US News anteckningar minskade med 3% från 2010 till 2014, även om studentpopulationen växte med 1%. Detta är en skarp kontrast till utvecklade länder som Storbritannien eller Portugal, där utgifterna för utbildning ökade med mer än 25% från 2008 till 2014. I Turkiet – nationen med den mest dramatiska förbättringen av hälso- och utbildningsnivåerna, enligt studien – utbildning utgifterna ökade med 76%.
Minskningen av utgifterna verkar ha haft en betydande inverkan på USA: s utbildningsnivå, som också minskat under de senaste decennierna.
USA kan har också problem med hur det spenderar pengar.
Även om nationen fortfarande spenderar mer per student än de flesta av sina kamrater, så har många länder sett en snabb förbättring av sina rankningar har genomfört betydande politiska reformer under de senaste 30 åren. Dessa inkluderar att tillhandahålla lika medel för skolor på olika platser, utöka studenttesterna och skräddarsy läroplanerna för elevernas förmåga.
De länder med de mest betydande förbättringarna inom utbildning och hälso- och sjukvård – nämligen Turkiet, Kina och Brasilien – såg också snabbare BNP-tillväxt per capita-basis. Detta leder till att studien drar slutsatsen att utbildnings- och hälsoinvesteringar kan knytas till ett lands ekonomiska resultat, och förbättringar på dessa områden kan leda till snabbare ekonomisk tillväxt.