Ett perkolationstest består i att gräva ett eller flera hål i marken i det föreslagna lakfältet till ett specificerat djup, och förinsätta hålen genom att bibehålla en hög vattennivå i hålen och sedan springa testet genom att fylla hålen till en viss nivå och tidsbestämma vattennivåns fall då vattnet tränger in i den omgivande jorden. Det finns olika empiriska formler för att bestämma den erforderliga storleken på ett lakfält baserat på anläggningens storlek, perkolationstestresultaten och andra parametrar.
För lakningstest borras minst tre testhål , oftast sex till åtta tum i diameter. Helst bör dessa borras till olika djup från tre till sex fot under ytan. För bättre, mer avgörande resultat används fem borrhål i ett mönster av ett hål i varje hörn av det föreslagna lakfältet och ett testhål i mitten. Test av dessa hål resulterar i ett värde med enheter per minuter per tum. Detta värde korreleras sedan med en förutbestämd länshälsokod för att fastställa den exakta storleken på lakfältet.
Testning av horisontella gropar kräver vanligtvis fem till åtta testhål borrade i en rak linje eller längs en gemensam kontur , från tre till tio meter under ytan. Testning är identisk med lakningstestning, även om slutresultatet är en annan typ av septiskt system, upprättat genom en annan beräkning.
Vertikala sippgropar skiljer sig något åt i testmetoder på grund av sin stora storlek, men grundläggande testmetoden är i princip densamma. Ett hål, vanligtvis tre till fyra fot i diameter, borras till ett djup av tjugo eller trettio fot (beroende på det lokala grundvattentabellen), och en brandslang används för att fylla gropen så snabbt som möjligt, och sedan återigen dissipationshastighet observeras. Denna hastighet används för att beräkna storleken och antalet gropar som är nödvändiga för ett livskraftigt septiskt system.
Slutligen borras ett ”djupt hål” för lakklinjesystem och horisontella läckagropar för att hitta vattnet eller till cirka tolv fot (torr). Exakt djup beror igen på lokala hälsokoder. I fallet med en vertikal läckagrop kan lokala grundvattendata användas, eller om borrhålet når grundvattnet, fylls gropen igen enligt läns hälsokod.