Narkotikadekriminalisering i Portugal: sätta rekordet.

Portugal avkriminaliserade besittningen av alla droger för personligt bruk 2001, och det finns nu en betydande mängd bevis för vad som hände efter flytten. Både motståndare och förespråkare för en narkotikapolitisk reform är ibland skyldiga till att ha förvrängt dessa bevis, där den förstnämnda ignorerar eller felaktigt ifrågasätter fördelarna med reformen, och den senare tenderar att överdriva dem.

Verkligheten är att Portugals narkotikasituation är har förbättrats avsevärt inom flera viktiga områden. Framför allt har hiv-infektioner och drogrelaterade dödsfall minskat, medan den dramatiska ökningen av användningen som vissa fruktar har inte lyckats realiseras. Sådana förbättringar är emellertid inte enbart resultatet av avkriminaliseringspolitiken; Portugals övergång till ett mer hälsocentrerat förhållningssätt till narkotika, liksom vidare förändringar av hälso- och socialpolitiken, är lika, om inte mer, ansvariga för de positiva förändringar som observerats. På grundval av de mest aktuella bevisen klargör denna sammanfattning omfattningen av Portugals prestation och debunker några av de felaktiga påståenden som gjorts om landets innovativa syn på droger.

Bakgrund

Portugal avkriminaliserade den personliga besittningen av alla droger 2001. Detta innebär att det, även om det inte längre är ett brott att inneha droger för personligt bruk, fortfarande är en administrativ överträdelse, som straffas med påföljder som böter eller samhällstjänst. Den specifika påföljden som ska tillämpas bestäms av ”Commissions for the Dissuasion of Drug Addiction”, som är regionala paneler som består av juridiska, hälso- och socialarbetare. I själva verket har de allra flesta av dem som polisen hänvisar till kommissionerna sina fall ”avstängda”, vilket innebär att de inte får något straff.1 Människor som är beroende av droger uppmuntras att söka behandling men sällan sanktioneras om de inte väljer till – kommissionernas mål är att människor ska gå in i behandling frivilligt; de försöker inte tvinga dem att göra det.2

Det ursprungliga syftet med kommissionerna och med avkriminaliseringspolitiken bredare var att ta itu med den allvarligt försämrade hälsan hos Portugals narkotikamissbrukare, särskilt dess människor som injicerar droger. Under åren fram till reformen hade antalet drogrelaterade dödsfall ökat och andelen HIV, AIDS, tuberkulos och hepatit B och C bland människor som injicerade droger ökade snabbt. Det fanns ett växande samförstånd bland brottsbekämpande myndigheter och hälsoombud om att kriminalisering och marginalisering av människor som använder droger bidrog till detta problem, och att det under en ny, mer human, juridisk ram kunde hanteras bättre.

Portugal kompletterade sin avkriminaliseringspolitik genom att fördela större resurser över narkotikafältet, utvidga och förbättra förebyggande, behandling, minskning av skador och social återintegrationsprogram. Införandet av dessa åtgärder sammanföll med en utvidgning av den portugisiska välfärdsstaten, som inkluderade en garanterad minimiinkomst. Medan avkriminalisering spelade en viktig roll är det troligt att de positiva resultat som beskrivs nedan inte skulle ha uppnåtts utan dessa bredare hälso- och socialreformer.3

Slutligen, även om Portugals avkriminaliseringspolitik har väckt mest medieuppmärksamhet, det är inte det enda landet som har antagit en sådan reform. Även om det finns variationer i hur avkriminalisering definieras och genomförs, har cirka 25 länder tagit bort straffrättsliga påföljder för personligt innehav av vissa eller alla droger, 4 som har bidragit till den växande globala övergången från straffrättslig narkotikapolitik.

Droganvändning

Ett av de mest omtvistade resultaten av Portugals reformer är deras inverkan på nivåerna av narkotikamissbruk. Motstridiga redogörelser för hur användningsgraden ändrades efter 2001 beror vanligtvis på att olika datamängder, åldersgrupper eller indikatorer på förändrade narkotikamönster används. Men en mer fullständig bild av situationen efter avkriminaliseringen avslöjar:

Nivåerna av narkotikamissbruk ligger under det europeiska genomsnittet5
Droganvändningen har minskat bland de i åldern 15-24,6 personer som är mest utsatta för initiera narkotikamissbruk7
Livstidsmissbruk av narkotika i allmänheten har ökat något, 8 i linje med trender i jämförbara närliggande länder.9 Livstidsanvändning anses emellertid allmänt vara det minst exakta måttet på ett lands nuvarande narkotikamissläge10 11
Andelen narkotikamissbruk under förra året och förra månaden bland befolkningen – som ses som de bästa indikatorerna för utveckling Trender för narkotikamissbruk12 – har minskat13
Mellan 2000 och 2005 (de senaste åren för vilka uppgifter finns tillgängliga) minskade andelen problematisk narkotikamissbruk och injektionsmissbruk14
Droganvändningen bland ungdomar minskade i flera år efter avkriminalisering, men har sedan ökat till cirka 2003-nivåer15
Drogenes användning (dvs. andelen av befolkningen som någonsin har använt ett olagligt läkemedel och fortsätter att göra det) har minskat16

Sammantaget tyder detta på att straffrättsliga påföljder för personligt narkotikainnehav orsakade inte en ökning av nivåerna av droganvändning. Detta talar med en betydande mängd bevis från hela världen som visar att efterlevnaden av kriminella narkotikalagar har i bästa fall en marginell inverkan på att avskräcka människor från att använda droger.17 18 19 Det finns i princip inget samband mellan straffet för ett lands drog lagar och dess användningsgrad. I stället tenderar droganvändningen att stiga och falla i linje med bredare kulturella, sociala eller ekonomiska trender.

Hälsa

Det har hävdats att förekomsten av läkemedelsrelaterade infektionssjukdomar ökade efter avkriminalisering, 20 men detta motsägs starkt av bevisen. Även om antalet nydiagnostiserade hiv-fall bland personer som injicerar droger i Portugal ligger långt över det europeiska genomsnittet, 21 har det minskat dramatiskt under det senaste decenniet och minskat från 1 016 till 56 mellan 2001 och 2012. 22 Under samma period har antalet nya fall av aids bland personer som injicerar droger minskade också, från 568 till 38,23 En liknande, nedåtgående trend har observerats för fall av hepatit C och B bland klienter vid läkemedelsbehandlingscentra, 24 trots en ökning av antalet personer som söker behandling.25

Dödsfall

Vissa har hävdat att dödsrelaterade dödsfall i Portugal antingen förblev konstanta eller faktiskt ökade sedan 2001.26 Dessa påståenden baseras dock på antalet människor som dog med spår av olagligt läkemedel i kroppen, snarare än antalet människor som dog som ett resultat av användningen av en il Tillåtet läkemedel.27

Eftersom en individ kan dö med spår av läkemedel i kroppen utan att detta är orsaken till deras död, är det det andra numret – härledt från kliniska bedömningar gjorda av läkare snarare än efter mortem toxikologiska tester – det är den standard, internationellt accepterade mätningen av drogrelaterade dödsfall. Och enligt denna åtgärd har dödsfall på grund av droganvändning minskat avsevärt – från cirka 80 år 2001 till 16 år 2012. 28

Mord

Ett allmänt upprepat påstående är att som ett resultat av Portugals avkriminaliseringspolitik ökade narkotikarelaterade mord med 40% mellan 2001 och 2006.29 30 Men detta påstående bygger på en felaktig framställning av bevisen. Ökningen på 40% (från 105 till 148) var för alla mord, definierade som alla ”avsiktliga mord på en person, inklusive mord, mord, dödshjälp och barnmord” 31 – de var inte ”drogrelaterade”. Det finns faktiskt inga uppgifter som samlats in för narkotikarelaterade mord.

Detta påstående härrör från World Drug Report 2009 2009, där FN: s kontor för narkotika och brottslighet spekulerade i att ökningen av mord kan vara 32. Men varken UNODC eller någon annan har föreslagit en orsaksmekanism genom vilken avkriminaliseringspolitiken kunde ha lett till denna uppgång, och med tanke på att politiken inte innehöll några ändringar av hur narkotikahandeln behandlades, möjligheten till en sådan länk verkar mycket osannolik. Dessutom har Portugals mordprocent sedan minskat till ungefär vad det var 2002.33

Brott

Trots påståenden om motsatsen verkar 34 avkriminalisering ha haft en positiv effekt på brottsligheten. Med sin omklassificering av lågnivåmissbruk som ett administrativt snarare än brott, avkriminalisering medförde oundvikligen en minskning av antalet personer som arresterades och skickades till brottmål för narkotikabrott – från över 14 000 år 2000 till cirka 5 500-6 000 per år när politiken trädde i kraft.35 Andelen narkotikarelaterade brottslingar (definierade som de som begick brott under påverkan av narkotika och / eller för att finansiera narkotikakonsumtion) i den portugisiska fängelsepopulationen minskade också, från 44% i 1999, till strax under 21% 2012.36

Dessutom verkar avkriminalisering inte ha orsakat en ökning av brott som vanligtvis är förknippade med droger.Medan opportunistiska stölder och rån ökade vid mätning 2004, har det föreslagits att detta kan ha beror på att polisen kunde utnyttja den tid som sparats genom att inte längre gripa narkotikamissbrukare för att ta itu med (och registrera) andra brister på låg nivå.37 Även om det är svårt att testa stöds denna teori kanske av det faktum att det under samma period minskade antalet registrerade fall av andra, mer komplexa brott som vanligtvis begås av människor som är beroende av droger, såsom stölder från hem och företag. .

Effekten av ekonomisk lågkonjunktur

Det finns en verklig risk för att Portugals allvarliga ekonomiska lågkonjunktur undergräver många av de läkemedelsrelaterade hälso- och socialförbättringarna som observerats sedan 2001.

Socioekonomisk deprivation är förknippad med högre nivåer av läkemedelsbehandling minskad skada och narkotikamissbruk, 38 39 40 och minskade offentliga utgifter som svar på ekonomiska kriser kan förvärra denna situation.

Betydande minskningar av budgetarna för hälsa och välfärd i Portugal har lett till farhågor om att landet kan uppleva dramatisk ökning av hiv-infektioner, som Grekland gjorde när man stängde program för narkotikabehandling och minskning av skador som en del av sina försök att minska offentliga utgifter.41

Det oberoende institutet för narkotika och narkotikamissbruk, som var ansvarigt för genomförandet Den nationella läkemedelsstrategin har i praktiken avskaffats och absorberats av landets nationella hälsovårdstjänst, som i sin tur har sänkt sin budget med 10% .42 Ett antal skadedjupstjänster står också inför delvis nedläggning eller upplever betydande förseningar när det gäller att ta emot allmänheten. finansieringen, som alla har haft en negativ inverkan på omfattningen och kvaliteten på de tjänster som tillhandahålls.43

Det hot som den ekonomiska recessionen medför understryker hur avgörande adekvat hälsa och social alla investeringar var att uppnå vinsterna efter avkriminalisering. Utmaningen nu för Portugal är att se till att dessa vinster inte går förlorade.

1 Till exempel avbröts 81% av alla ärenden av kommissionerna under 2011: Europeiska centrumet för övervakning av narkotika och narkotikamissbruk (2013). Nationell rapport 2012: Portugal , s. 102.
2 Domosławski, A. (2011) ”Drug Policy in Portugal: The Benefits of Decriminalizing Drug Use”, Open Society Foundations Global Drug Policy Program, s. 30.
3 Stevens, A. (2012) ”Portugisisk narkotikapolitik visar att avkriminalisering kan fungera, men bara tillsammans med förbättringar av hälso- och socialpolitiken”, LSE European Politics and Policy Blog, 10/12/12.
4 Rosmarin, A. och Eastwood, N. (2013) A Quiet Revolution: Drug Decriminalization Policies in Practice Across the Globe, Release.
5 European Monitoring Center for Drugs and Drug Addiction (2011a) Drug policy profiles – Portugal , s. 20.
6 Balsa, C., Vital, C. och Urbano, C. (2013) III Inquérito nacional ao consumo de substâncias psicoativas na população portuguesa 2012: Relatório Preliminar, CESNOVA – Centro de Estudos de Sociologia da Universidade Nova de Lisboa, s. 59.
7 Hughes, C. E. och Stevens, A. (2012) ”En rungande framgång eller ett katastrofalt misslyckande: Omprövning av tolkningen av bevis för portugisisk avkriminalisering av olagliga droger”, Drug and Alcohol Review, vol. 31, s. 101-113.
8 Balsa, C., et al. (2013) op. cit., s. 52.
9 Samtidiga trender i grannländerna diskuteras i Hughes, C. E. och Stevens, A. (2010) ”Vad kan vi lära oss av den portugisiska avkriminaliseringen av olagliga droger?”, British Journal of Criminology, vol. 50, s. 999-1022.
10 FN: s kontor för narkotika och brottslighet (2010) ‘Methodology — World drug report 2010’, s. 12.
11 Europeiska övervakningscentret för narkotika och narkotikamissbruk (2010) ”2010 årsrapport om narkotikaproblemets tillstånd i Europa”, s. 10.
12 Se referenser 7 och 8.
13 Balsa, C., et al. (2013) op. cit., sid. 52.
14 European Monitoring Center for Drugs and Drug Addiction (2013) op. cit., s. 65-67.
15 Tre använda datamängder:
ECATD-data hämtade från Instituto da Droga e da Toxicodependência (2009) Relatório Anual 2008 – A Situação do País em Matéria de Drogas e Toxicodependências , s. 21 och Instituto da Droga e da Toxicodependência (2013) ‘Relatório Anual 2012 – A Situação do País em Matéria de Drogas e Toxicodependências’, s. 32.
ESPAD-data hämtade från Instituto da Droga e da Toxicodependência (2007) ‘Relatório Anual 2006 – A Situação do País em Matéria de Drogas e Toxicodependências’, s. 14 och Instituto da Droga e da Toxicodependência (2013) op. cit., s. 31.
INME-data hämtade från Feijão, F. (2011) ‘Inquérito Nacional em Meio Escolar, 2011 – Secundário. Consumo de drogas e outras substâncias psicoactivas: Uma abordagemintegrada. Síntese de resultados ’, SICAD, s. 3 och Feijão, F. (2011) ‘Inquérito Nacional em Meio Escolar, 2011 – 3.º Ciclo.Consumo de drogas e outrassubstâncias psicoactivas: Uma abordagemintegrada. Síntese de resultados ’, SICAD, s. 3.
16 Instituto da Droga e da Toxicodependência (2013) op. cit., s. 21.
17 Europeiska övervakningscentret för narkotika och narkotikamissbruk (2011b) ”Letar du efter en relation mellan straff och cannabisanvändning”.
18 Reuter, P. och Stevens, A. (2007) ”En analys av Storbritannien Drug Policy , UK Drug Policy Commission.
19 Degenhardt, L. et al. (2008) ”Mot en global syn på användning av alkohol, tobak, cannabis och kokain: Resultat från WHO World Mental Health Surveys”, PLoS Medicine, vol. 5, nr. 7, s. 1053-1067.
20 Se till exempel Melanie Phillips påstående på: Full Fact (2012) Vilken effekt har avkriminaliserande läkemedel haft i Portugal?, 31/01/12.
21 European Monitoring Center for Drugs and Drug Addiction (2011a) op. cit., s. 20.
22 Europeiska övervakningscentret för narkotika och narkotikamissbruk (2014) ”Data och statistik”.
23 Ibid.
24 Europeiska centrumet för övervakning av narkotika och narkotikamissbruk (2012) ”Landsöversikt: Portugal” .
25 Hughes, CE och Stevens, A. (2010) op. cit., s. 1015.
26 Pinto Coelho, M. (2010) ”Avkriminalisering av droger i Portugal – De verkliga fakta!”, Världsförbundet mot narkotika, 02/02/10.
27 Hughes, CE och Stevens, A. (2012) op. cit., s. 106-108.
28 Data för år 2001 hämtade från Hughes, C. E. och Stevens, A. (2012) op. cit., s. 107; uppgifter för år 2012 hämtade från Instituto da Droga e da Toxicodependência (2013), op. cit., s. 64.
29 Pinto Coelho, M. (2010) op. cit.
30 Phillips, M. (2011) ”Drug legalization? Vi behöver det som ett hål i huvudet ”, MailOnline, 17/11/11.
31 Tavares, C. och Thomas, G. (2008)” Statistik i fokus: brottslighet och straffrättsliga rättigheter ”, Eurostat, s. 3.
32 FN: s kontor för narkotika och brottslighet (2009) World Drug Report 2009, s. 168.
33 Clarke, S. (2013) ”Trender i brott och straffrättsliga rättigheter, 2010”, Eurostat, s. 8.
34 Pinto Coelho, M. (2010) op. cit.
35 Data hämtade från Hughes, C. E. och Stevens, A. (2010), s. 1009 och European Monitoring Center for Drugs and Drug Addiction (2013) op. cit., s. 106.
36 Data från 1999 hämtade från Instituto da Droga e da Toxicodependência (2004) ‘Relatório Anual 2003 – A Situação do País em Matéria de Drogas e Toxicodependências’, s. 141. Uppgifter för år 2012 hämtade från Instituto da Droga e da Toxicodependência (2013) op. cit., s. 105.
37 Hughes, C. E. och Stevens, A. (2010) op. cit., s. 1010.
38 Von Sydow, K. et al. (2002) ”Vad förutspår incidentanvändning av cannabis och utvecklas till missbruk och beroende? En 4-årig prospektiv undersökning av riskfaktorer i ett urval av ungdomar och unga vuxna, Drug and Alcohol Dependence, vol. 68, nr. 1, s 49-64.
39 Hannon, L. och Cuddy, M.M. (2006) ”Neighborhood Ecology and Drug Dependence Mortality: An Analysis of New York City Census Tracts”, The American Journal of Drug and Alcohol, vo. 32, nr. 3, s. 453-463.
40 Najman, J.M et al., (2008) ”Ökande socioekonomiska ojämlikheter i droginducerade dödsfall i Australien: 1981-2002”, Drug and Alcohol Review, vol. 27, nr. 6, s. 1-6.
41 Stevens, A. (2012) op. cit.
42 Khalip, A. (2012) ”En gång en modell, krisen äventyrar Portugals läkemedelsprogram”, Reuters, 13/08/12.
43 Pinto, MS (2012) ”Den ekonomiska krisen är en fara för minskning av skador i Portugal , Drogriporter, 06/02/12.