Fördelning av kinesiska Yue-språk i sydöstra Kina. Standard kantonesiska och närbesläktade dialekter är markerade i rosa.
Hong Kong och MacauEdit
De officiella språken i Hong Kong är kinesiska och engelska, enligt definitionen i Hongkongs grundläggande lag. Det kinesiska språket har många olika varianter, varav kantonesiska är en. Med tanke på den traditionella dominansen av kantonesiska inom Hong Kong är det de facto officiell talad form av det kinesiska språket som används i Hongkongs regering och alla domstolar och domstolar. Det används också som undervisningsmedium i skolor, tillsammans med engelska.
En liknande situation finns också i närliggande Macau, där kinesiska är ett officiellt språk tillsammans med portugisiska. Liksom i Hongkong är kantonesiska den dominerande talade kinesiska som används i vardagen och är således den officiella formen av kinesiska som används i regeringen. Kantoneserna som talas i Hong Kong och Macau är ömsesidigt förståeliga med de kantonesiska som talas i fastlandsstaden Guangzhou, även om det finns några mindre skillnader i accent, uttal och ordförråd.
Kina-redigera
TimelineEdit
Kantonesiska utvecklades först runt hamnstaden Guangzhou i Pearl River Delta-regionen i sydöstra Kina. På grund av stadens långa status som ett viktigt kulturcentrum framträdde kantonesiska som den prestigefyllda dialekten av Yue-sorterna av kineser i södra Song-dynastin och dess användning sprids runt det mesta av det som nu är provinserna Guangdong och Guangxi.
Trots Macaus överträdelse till Portugal 1557 och Hongkong till Storbritannien 1842, härstammade den etniska kinesiska befolkningen i de två territorierna till stor del från 1800- och 1900-talets invandring från Guangzhou och omgivande områden, vilket gjorde kantoneserna till den övervägande kinesiska På fastlandet fortsatte kantonesiska att fungera som lingua franca i provinserna Guangdong och Guangxi även efter att Mandarin gjordes till det officiella språket för regeringen av Qing-dynastin i början av 1900-talet. sydöstra Kina fram till grundandet av Folkrepubliken Kina 1949 och dess marknadsföring av standardmandarinkinesiska som enda officiella språk av nationen under den sista hälften av 1900-talet, även om dess inflytande fortfarande är starkt i regionen.
Avskräcka från användningEdit
Brev till kejsaren av Sū Xún, 1058) reciterat på kantonesiska av Jasper Tsang.
Donald Tsang diskuterade akademiska frågor i intervjuer, vilket är sällsynt på Kina, eftersom ”dialekter” anses vara förnedrande och oförmögna att hantera allvarliga frågor.
De flesta fastlänningar kan reciterar endast litteratur på mandarin, oavsett deras modersmål (som inkluderar kantonesiska). Detta är ett resultat av att lärare straffas för att använda andra varianter som undervisningsspråk från mitten av 1990-talet.
Medan den kinesiska regeringen kraftigt avskräcker den officiella användningen av alla former av kinesiska utom standardkinesiska, har kantonesiska relativt högre ställning än andra kinesiska språk, med egna medier och användning inom kollektivtrafik i provinsen Guangdong. Dessutom är det också ett undervisningsmedium i utvalda akademiska läroplaner, inklusive några valfria universitetskurser och kinesiska som främmande språkprogram. Den tillåtna användningen av kantonesiska på det kinesiska fastlandet är i stor utsträckning en motåtgärd mot Hongkongs inflytande, eftersom det autonoma territoriet har rätt till press- och talfrihet och dess kantonesespråkiga medier har stor exponering och följd i Guangdong.
Icke desto mindre förblir platsen för det lokala kantonesiska språket och kulturen omtvistad. Ett förslag från 2010 att byta lite programmering på Guangzhou-tv från kantonesiska till mandarin övergavs efter massiva offentliga protester, det största sedan Himmelska fridens torg protesterade 1989. Som ett stort ekonomiskt centrum i Kina, har det nyligen funnits oro för att användningen av kantonesiska i Guangzhou minskar till förmån för mandarin, både genom den ständiga tillströmningen av mandarinspråkiga migranter från fattiga områden och strikt regeringspolitik. Som ett resultat är kantonesiska får en viktigare status av de infödda än någonsin tidigare som en lokal identitet för lokalbefolkningen.
SydostasienRedigera
Kantonesiska har historiskt fungerat som en lingua franca bland utomeuropeiska kineser i Sydostasien, som talar en mängd andra former av kinesiska inklusive Hokkien, Teochew och Hakka.Dessutom är kantonesiska medier och populärkultur från Hong Kong populära i hela regionen.
VietnamEdit
I Vietnam är kantonesiska den dominerande språk för det etniska kinesiska samfundet, vanligtvis kallat Hoa, som täcker cirka en miljon människor och utgör en av de största minoritetsgrupperna i landet. Över hälften av den etniska kinesiska befolkningen i Vietnam talar kantonesiska som modersmål och sorten fungerar också som en lingua franca mellan de olika kinesiska dialektgrupperna. Många talare speglar deras exponering för vietnamesiska med en vietnamesisk accent eller en tendens att kodväxla mellan kantonesiska och vietnamesiska.
MalaysiaRedigera
Kantonesiska med Teochew-accent kunde höras i Malaysia och Guangdong. Denna film innehåller affärsmagnaten Li Ka-shing.
I Malaysia talas kantonesiska allmänt bland det malaysiska kinesiska samfundet i huvudstaden Kuala Lumpur och de omgivande områdena i Klang Valley (Petaling Jaya, Ampang, Cheras, Selayang, Sungai Buloh, Puchong, Shah Alam, Kajang, Bangi och Subang Jaya). Dialekten talas också allmänt också i staden Sekinchan i distriktet Sabak Bernam som ligger i norra delen av delstaten Selangor och även i staten Perak, särskilt i huvudstaden Ipoh och dess omgivande städer Gopeng, Batu Gajah och Kampar i Kinta Valley-regionen plus städerna Tapah och Bidor i södra delen av staten Perak, och också allmänt talade i östra Sabahan-staden Sandakan samt städerna Kuantan, Raub, Bentong och Mentakab i Pahang-staten, och de finns också i andra områden som Sarikei, Sarawak och Mersing, Johor.
Även om Hokkien är den mest talade sorten av kinesiska, och Mandarin är mediet för utbildning på kinesiska- språkskolor är kantonesiska i stor utsträckning inflytelserika i det lokala kinesiska språket och används i handel av kinesiska malaysier. allmänt förstådd b y Kineserna i alla delar av Malaysia, även om en stor del av den kinesiska malaysiska befolkningen är icke-kantonesiska. Tv-nät i Malaysia sänder regelbundet tv-program från Hong Kong i sitt ursprungliga kantonesiska ljud- och ljudspår. Kantonesisk radio finns också i landet och kantonesiska förekommer i lokalt producerad kinesisk TV.
Kantonesiska som talas i Malaysia och Singapore uppvisar ofta influenser från malaysiska och andra kinesiska sorter som talas i landet, som Hokkien och Teochew. .
SingaporeEdit
I Singapore är mandarin den officiella sorten av det kinesiska språket som används av regeringen, vilket har en Speak Mandarin Campaign (SMC) som försöker aktivt främja användningen av Mandarin på bekostnad av andra kinesiska sorter. Kantonesiska talas av drygt 15% av de kinesiska hushållen i Singapore. Trots regeringens aktiva marknadsföring av SMC har det kantonesespråkiga kinesiska samfundet varit relativt framgångsrikt när det gäller att bevara sitt språk från mandarin jämfört med andra dialektgrupper.
Framför allt alla nationellt producerade icke-mandarin-kinesiska TV-apparater och radioprogram stoppades efter 1979. Premiärministern Lee Kuan Yew slutade då också med att hålla tal i Hokkien för att förhindra att motstridiga signaler gavs till folket. Hongkong (kantonesiska) och taiwanesiska drama är inte tillgängliga i sin oöversatta form på gratis -luft-tv, även om dramaserier på icke-kinesiska språk finns på deras originalspråk. Kantonesiska dramaserier på markbundna TV-kanaler dubbar istället i mandarin och sänds utan det ursprungliga kantonesiska ljud- och ljudspåret. Original kan dock finnas tillgängligt via andra källor som kabel-tv och onlinevideor.
Dessutom är en utgång av SMC översättningen till Hanyu Pinyin av vissa termer som härstammar från m sydkinesiska sorter. Till exempel är dim sum ofta känt som diǎn xīn i Singapores engelskspråkiga media, även om detta till stor del är en stilfråga, och de flesta singaporeanare kommer fortfarande att hänvisa till det som dim sum när de talar engelska.
Eftersom regeringens begränsning av media i icke-mandarinsorter släpptes i mitten av 1990-talet och 2000-talet, har närvaron av kantoneser i Singapore vuxit kraftigt. Former av populärkultur från Hong Kong, såsom tv-serier, film och pop musik har blivit populär i det singaporianska samhället, och icke-dubbade originalversioner av media blev allmänt tillgängliga.Följaktligen finns det ett växande antal icke-kantonesiska kinesiska singapore som kan förstå eller tala kantonesiska i varierande utsträckning, med ett antal utbildningsinstitut som erbjuder kantonesiska som en valbar språkkurs.
KambodjaRedigera
Kantonesiska används ofta som det interkommunala språket bland kinesiska kambodjaner, särskilt i Phnom Penh och andra stadsområden. Medan Teochew-talare utgör majoriteten av den kinesiska befolkningen i Kambodja, används kantonesiska ofta som ett allmänt språk i handeln och med andra kinesiska variantgrupper i landet. Kineskspråkiga skolor i Kambodja genomförs på både kantonesiska och mandarin, men skolor kan uteslutande genomföras i en eller annan kinesisk variant.
ThailandRedigera
Medan Thailand är hem för de största utomlands kinesiska samhället i världen talar de allra flesta etniska kineser i landet exklusivt thailändska. Bland kinesisktalande thailändska hushåll är kantonesiska den fjärde mest talade kinesiska sorten efter Teochew, Hakka och Hainanese. Inte desto mindre fungerar det inom den thailändska kinesiska kommersiella sektorn som ett vanligt språk tillsammans med Teochew eller Thai. Traditionellt har kinesiska-språkskolor i Thailand genomförts på kantonesiska. Dessutom fungerar kantonesiska som lingua franca med andra kinesiska samhällen i regionen.
IndonesienRedigera
I Indonesien är kantonesiska lokalt känd som Konghu och är en av de varianter som talas av det kinesiska indonesiska samhället, med talare till stor del koncentrerade till större städer som Jakarta, Surabaya och Batam. Det har dock en relativt liten närvaro jämfört med andra sydostasiatiska länder, och är den fjärde mest talade kinesiska sorten efter Hokkien, Hakka och Teochew.
NordamerikaRedigera
USARedigera
Street i Chinatown , San Francisco. Kantonesiska har traditionellt varit den dominerande kinesiska varianten bland kinesiska befolkningar i västvärlden.
Under en period av 150 år har Guangdong varit ursprungsort för de flesta kineser utvandrare till västerländska länder; ett kustregion, Taishan (eller Tóisàn, där Sìyì- eller sei yap-sorten Yue talas), ensam kan vara ursprunget till de allra flesta kinesiska invandrare till USA före 1965. Som ett resultat kan Yue-språk som kantonesiska och den nära besläktade sorten av taishaneser har varit de viktigaste kinesiska sorterna som traditionellt talas i USA.
Zhongshan-varianten av kantonesiska, med ursprung i västra Pearl River Delta, talas av många kinesiska invandrare på Hawaii, och några i San Francisco och Sacramento River Delta (se Locke, Kalifornien); det är en Yuehai-variant som Guangzhou kantonesiska, men har ”plattare” toner. Kinesiska är det tredje mest talade icke-engelska språket i USA när både kantonesiska och mandarin kombineras, bakom spanska och franska. Många högskolor har traditionellt haft kinesiska program baserade på kantonesiska, och vissa fortsätter att erbjuda dessa program trots uppkomsten av mandarin. Den mest populära romaniseringen för att lära sig kantonesiska i USA är Yale-romanisering.
Majoriteten av kinesiska emigranter har traditionellt sitt ursprung i Guangdong och Guangxi, samt Hong Kong och Macau (med början i senare hälften av 1900-talet och före överlämnandet) och Sydostasien, med kantonesiska som modersmål. Nyare invandrare anländer emellertid från resten av Kina och Taiwan och talar oftast standardmandarin (Putonghua) som sitt modersmål, även om vissa kanske också talar sin lokala lokala sort, såsom Shanghainese, Hokkien, Fuzhounese, Hakka, etc Som ett resultat blir mandarin allt vanligare bland det kinesisk-amerikanska samhället.
Ökningen av de mandarinspråkiga samhällena har resulterat i att olika kvarter eller enklaver har ökat av den primära kinesiska sorten som talas. Socioekonomiska statuser är också en faktor. Till exempel, i New York City, dominerar kantonesiska fortfarande i stadens äldre, traditionella västra del av Chinatown på Manhattan och i Brooklyns små nya Chinatowns i delar av Bensonhurst och i Homecrest. Den nyligen uppkomna Little Fuzhou östra delen av Manhattans Chinatown och Brooklyns stora stora Chinatown i och runt Sunset Park är mestadels befolkad av Fuzhounese-talare, som ofta också talar mandarin. De kantonesiska och fuzhounese enklaverna i New York City är mer arbetarklass.Men på grund av den snabba gentrifikationen av Manhattans Chinatown och med NYC: s kantonesiska och Fuzhou-befolkningar som nu i allt högre grad flyttar till andra kinesiska enklaver i de yttre stadsdelarna i NYC som Brooklyn och Queens, men mest i Brooklyns nyare Chinatowns, Den kantonesisktalande befolkningen i NYC koncentreras nu mer och mer i huvudsak till Brooklyns stadsdelar Bensonhurst och Homecrest, även känd som Bensonhursts Little Hong Kong / Guangdong och Homecrests Little Hong Kong / Guangdong medan Fuzhou-befolkningen i NYC alltmer koncentreras till Brooklyns stadsdel Sunset Park, även känd som Little Fuzhou, Brooklyn, vilket nu alltmer resulterar i att NYC: s växande kantonesiska och Fuzhou-enklaver blir mer och mer distanserade och isolerade bort från varandra inklusive mycket mer isolerat bort från andra kinesiska enklaver i NYC: s stadsdel Queens som har mer mandarin och andra olika kineser dialekthögtalare. Flushings stora Chinatown, som nu håller kronan som stadens största Chinatown, och Elmhursts mindre Chinatown i Queens är mycket blandade, med ett stort antal Mandarin-högtalare från många olika regioner i Kina och Taiwan. Chinatowns of Queens utgör det främsta kulturella centrumet för New Yorks kinesiska befolkning och är mer medelklass.
I norra Kalifornien, särskilt i San Francisco Bay Area, har kantonesiska historiskt och fortsätter att dominera i Chinatowns i San Francisco och Oakland, liksom de omgivande förorterna och storstadsområdet, men sedan slutet av 2000-talet har en koncentration av Mandarin-talare bildats i Silicon Valley. Däremot är södra Kalifornien värd för en mycket större Mandarin-talande befolkning, med Kantonesiska finns i mer historiska kinesiska samhällen som i Chinatown, Los Angeles och äldre kinesiska etnoburber som San Gabriel, Rosemead och Temple City. Mandarin dominerar i mycket av de framväxande kinesiska amerikanska enklaverna i östra Los Angeles County och andra områden i storstadsregionen.
Medan ett antal mer etablerade taiwanesiska invandrare har lärt sig kantonesiska att främja förbindelserna med de traditionella kantoneserna -talande kinesisk-amerikansk befolkning, nyanlända och det större antalet kinesiska invandrare från fastlandet har i stort sett fortsatt att använda mandarin som det exklusiva utbudet av kineser. Detta har lett till en språklig diskriminering som också har bidragit till sociala konflikter mellan de två sidorna, med ett växande antal kinesiska amerikaner (inklusive amerikanskfödda kineser) med kantonesisk bakgrund som försvarar den historiska kinesisk-amerikanska kulturen mot effekterna av ökande mandarin- talar nyanlända.
CanadaEdit
Kantonesiska är den vanligaste kinesiska sorten som talas bland kinesiska kanadensare. Enligt folkräkningen i Kanada 2016 fanns det 565.275 kanadensiska invånare som rapporterade kantonesiska som sitt modersmål.
Som i USA spårar det kinesiska kanadensiska samfundet sina rötter till tidiga invandrare från Guangdong under senare hälften av 1800-talet. Senare kom kinesiska invandrare från Hong Kong i två vågor, först i slutet av 1960-talet till mitten av 1970-talet, och igen på 1980-talet till slutet av 1990-talet av rädsla för den överhängande överlämnandet till Folkrepubliken Kina. Kinesisktalande invandrare från konflikt områden i Sydostasien, särskilt Vietnam, anlände också, med början i mitten av 1970-talet och var också i stort sett kantonesktalande. Till skillnad från USA har den senaste tidens invandring från Kina och Taiwan till Kanada varit liten och kantonesiska är fortfarande den dominerande Kinesisk variation i landet.
VästeuropaRedigera
StorbritannienRedigera
Den överväldigande majoriteten av kinesiska talare i Storbritannien använder kantonesiska, med cirka 300 000 brittiska personer som hävdar det som sitt första språk. Detta beror till stor del på närvaron av brittiska Hongkongers och det faktum att många brittiska kineser också har sitt ursprung i de tidigare brittiska kolonierna i Sydostasien i Singapore och Malaysia.
Frankrike Redigera
Bland det kinesiska samfundet i Frankrike talas kantonesiska av invandrare som flydde från det tidigare franska Indokina (Vietnam, Kambodja och Laos) efter konflikterna och kommunistiska övertaganden i regionen under 1970-talet. Medan en liten majoritet av etniska kineser från Indokina talar Teochew hemma, är kunskapen om kantoneser utbredd på grund av dess historiska prestige status i regionen och används för kommersiella och samhällsändamål mellan de olika kinesiska sortgrupperna. Som i USA finns det en klyfta mellan kantonesiska och de som talar andra kinesiska varianter på fastlandet.
PortugalRedigera
Kantonesiska talas av etniska kineser i Portugal som kommer från Macau, det mest etablerade kinesiska samfundet i landet med en närvaro från 1500-talet och portugisisk kolonialism. Sedan slutet av 1900-talet har emellertid mandarin- och wu-talande migranter från det kinesiska fastlandet överträffat dem från Macau, även om kantonesiska fortfarande behålls bland vanliga kinesiska samhällsföreningar. > Kantonesiska har traditionellt varit det dominerande kinesiska språket i det kinesiska australiensiska samfundet sedan de första etniska kinesiska bosättarna anlände på 1850-talet. Den behöll denna status fram till mitten av 2000-talet, då en kraftig ökning av invandringen från mandarin-högtalare till stor del från Kina, ledde till att mandarin överträffade kantonesiska som den dominerande kinesiska dialekten som talades. Kantonesiska är det tredje mest talade språket i Australien. I folkräkningen 2011 listade Australian Bureau of Statistics 336 410 respektive 263 673 talare för mandarin respektive kantonesiska.